Halal! … leluja?

Det lackar mot lucia och jul igen och därmed – också igen – mot de numera närmast traditionella försöken att få skolor och andra offentliga institutioner att bryta med gamla svenska traditioner. Särskilt lucia.

Ibland ifrågasätts luciafirandet med påståendet att traditionen utgör en implicit skönhetstävling med en förlegad bild av vad som är kvinnligt och manligt. Ibland påstås att det i själva verket inte finns något folkligt intresse för att delta i luciafirandet. Ibland, som på vissa förskolor på Södermalm i Stockholm, motiveras det indragna luciafirandet av att ”familjerna inte behöver ta med saker hemifrån innebär att alla barn får lika möjligheter, att firandet blir lika för alla”. Läs mer

Annonser
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Den allt obehagligare ohyra-diskursen

I det akademiska samtalet talar man ofta om diskurser. På fikonspråk kan en diskurs definieras som:

”summan av de enheter, den struktur, som skapar, upprätthåller och utgör begreppsbildning och förståelse, och därför är den avgörande instansen för mänsklig samvaro, där diskursen är begreppsvärlden i dess specifika uttryck”. 

En diskurs är alltså de språkval som både formar och formas av vårt sätt att tänka. En av de mer obehagliga diskurserna som har växt fram under senare år är den, där meningsmotståndare avhumaniseras och görs till ohyra. Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Med en felmarginal på en miljon röster. Kort om två opinionsundersökningar.

Under de senaste dagarna har det presenterats två nya opinionsundersökningar från Sifo respektive Sentio. De båda mätningarna visar inom felmarginalen ungefär samma resultat för de fem minsta riksdagspartierna. Desto mer dramatiska är de båda mätningarnas skillnader vad gäller stödet för S, M och Sd. Överskådligt ser dessa variationer ut så här:

S – 28% (Sifo) resp. 21,5% (Sentio). Skillnad: 6,5%.

M – 24,5% (Sifo) resp. 21% (Sentio). Skillnad: 3,8%

Sd – 15,6% (Sifo) resp. 24,5% (Sentio). Skillnad: 8,9%.

Detta är naturligtvis mycket anmärkningsvärda differenser. De bli dock ännu mer egendomliga när man jämför det mätta stödet för M och S i förhållande till stödet för Sd.

S är 12,4% större än Sd i Sifo, men 3,0% mindre än Sd i Sentio. Differens: 15,4%

M är 9,2% större än Sd i Sifo, men 3,5% mindre än Sd i Sentio. Differens: 12,7%

Hur är detta möjligt? Hur kan den interna differensen mellan S och Sd i Sifos respektive Sentios mätningar = 15,4% vara lika stor som det sammanlagda stödet för Mp, L, Kd, Fi och ”övriga” (sammanlagt 15,6% i Sifo, 16,2% i Sentio)? I valet 2014 hade 15,4% motsvarat ungefär EN MILJON RÖSTER! Återigen: hur är det möjligt?

Fotnot: I en jämförelse med faktiska valresultat ger Sentio överlägset mer trovärdiga mätresultat vad gäller Sd:s väljarsympatier. Sentio tycks däremot konsekvent ge S och M något lägre mätvärden än vad valresultaten ger. Sifo förefaller inom felmarginalen ge bra värden på sympatierna för S och M, medan de däremot är förbluffande dåliga på att förutse Sd:s sympatier.

Valet 14 sept. 2014   –   Sifo 10 sept. 2014   –   Sentio 9 sept. 2014

S 31,0%                           30,4%                            29,1%

M 23,3%                         22,6%                            20,7%

12,9%                              8,9%                              12,7%

 

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

”SLAGET OM SVENSKHETEN”, del 2: Svenskar, svenskländare och inkluderande svensk nationalism

Etnisk identitet:att en person menar sig tillhöra en folkgrupp och i större eller mindre utsträckning sympatiserar med dess kulturella normer och uttryck” (Nordiska museet).

Nationalism:en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser. Nationalismen hyllar nationen, kulturen, historien och slår vakt om nationalstaten och dess intressen” (Wikipedia).

I ”SLAGET OM SVENSKHETEN”, del 1, berörde jag det svenska etablissemangets nedlåtande och mycket självmotsägande jargong om vem som är svensk. Frågan aktualiserades av de tafatta fosterländska tongångarna som dominerade i årets upplaga av Almedalsveckan. Plötsligt var det inne att vara svensk. Inom media började man förbluffat tala om ”slaget om svenskheten”.

Några roades nog av detta. Särskilt sverigedemokrater, skulle jag tro, eftersom de naturligtvis förstår hur ytligt påklistrad denna plötsliga nationalkänsla är på de politiker som under decennier har haft en totalt motsatt kosmopolitisk agenda. Andra valde istället att oroas. Som Daniel Suhonen, som bekymrade sig för ett ”vi-och-dem, istället för ett vi”. Som Margit Silberstein, som kallade politikernas nationalistiska tongånga för ”osvenska” och att ”partierna leker med elden”. Eller som Özz Nûjen, som fruktade att politikernas nationalism skulle tvinga honom att bli svensk. Läs mer

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

”SLAGET OM SVENSKHETEN” del 1: Etniska svenskar – finns de?

Etnisk grupp:namngiven grupp av människor med myter om ett gemensamt ursprung, en gemensam historia, någon eller några former av gemensam kultur (religion, språk, traditioner etc.), en förankring till ett territorium och en känsla av intern solidaritet”. (Nationalencyklopedin).

Nation:En nation är ett kollektiv av människor som förenas av gemensamma faktorer såsom språk, religion, etnicitet, härstamning, historia, kultur, traditioner, gemensam styrelseform och sociala normer” (Wikipedia).

Ingen har väl kunnat undgå de tafatta fosterländska tongångarna i årets upplaga av Almedalsveckan. Inom media började man förbluffat tala om ”slaget om svenskheten”. Men vad är i så fall svenskt? Finns det etniska svenskar?

Att det finns etniska svenskar är naturligtvis en självklarhet. Men av någon anledning har det mångkulturalistiska elitistiska nätverk som slarvigt brukar kallas ”det svenska etablissemanget” under de senaste två decennierna hyllat snart sagt varje utländsk etnicitet, samtidigt som existensen av en svensk etnicitet ihärdigt har förnekats. I SR:s debatt om nationalismen i Almedalen, den 7 juli (c:a 3.30 in i programmet), menade sig t.ex. Daniel Suhonen tala för ”De som finns i det här landet och därmed är svenskar”. Är det enda kravet för att vara svensk att man ”finns” i Sverige? Läs mer

Publicerat i Uncategorized | 1 kommentar

Brexit – Swexit

Så Storbritannien valde att lämna den Europeiska unionen. För min del tror jag de av demokratiska skäl valde rätt väg. Om EU-politrukerna hade lärt sig av Europas historia hade de inte försökt bygga ett överstatligt imperium. Alla europeiska imperier faller samman i nationalstater till slut.

Romarriket, Bysantiska riket, Ottomanska riket, Spanska imperiet, Kejsardömet Österrike-Ungern, Tysk-romerska riket, Napoleon-Frankrike, Brittiska imperiet, Sovjetunionen.

Kanske är det EU:s tur nu, vem vet. Vad man kan förutsätta är i alla fall att EU-kritikerna i Europas alla länder nu får luft under vingarna, samtidigt som Europas EU-vänliga etablissemang inte lär sky några medel och moraliska begränsningar i sina försök att stoppa denna debatt i sin linda.

Detta oroar mig. Alla överstatliga imperier har krävt antidemokratiska styren för att hålla samman. EU håller på att gå samma väg, med sin centralstyrning och maktkoncentration till onåbara politiker och byråkrater. Sverige röstade om att bli medlem i en mellanstatlig handelsunion. Vi fick ett överstatligt imperium som vill avskaffa de europeiska nationerna. Det enda demokratiska vore att vi svenskar liksom övriga Europas folk får rösta om vi verkligen vill detta.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Timbros auktoritära populister

 

I en uppmärksammad debattartikel i Dagens Nyheter skriver Timbros Andreas Johansson Heinö och Karin Svanborg-Sjövall om ”auktoritära populistpartiers” allt starkare framväxt i Europa och hur ”etablerade politiska partier” ska hantera denna. Angående det senare föreslår författarna att:

1) De etablerade partierna ska skilja mellan dagspolitiska sakfrågor, där populister kan vara med och påverka, och grundläggande demokratiska principer som aldrig är förhandlingsbara. ”Kompromisser med populister i sakfrågor måste kombineras med ett starkare konstitutionellt ramverk som skyddar den liberala demokratins fundament: maktdelning, äganderätt och minoritetsskydd.” Läs mer

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar